Kategoriarkiv: Säkerhet

Låscylindrar i gamla hus: så skyddar du dig mot dyrkning

Den vackra dörren som ingen tänker på

Du känner säkert igen den. En tung ekdörr i en sekelskiftesfastighet på Södermalm, med mässingshandtag som blivit blankt av hundra års händer och ett nyckelhål som sitter lite snett. Den är vacker. Den har karaktär. Och ganska ofta är den lika lätt att ta sig igenom som en köksskåpslucka.

Det låter hårt. Men jag har stått i alldeles för många trapphus och tittat på cylindrar som monterades någon gång på sjuttiotalet och sedan aldrig rörts igen. Folk byter kök, river väggar och lägger nytt ekgolg för hundratusentals kronor. Låset? Det får sitta kvar. Det har ju alltid fungerat.

Problemet är att ett lås kan fungera perfekt med din nyckel och ändå vara helt värdelöst mot någon som vet vad hen håller på med.

Varför äldre byggnader är extra utsatta

Äldre hus har en del egenheter som gör låsfrågan krångligare än i ett nybygge från 2015. Dörrarna är ofta av massivt trä, ibland med paneler som är tunnare än man tror. Karmarna har satt sig. Slutblecken sitter i trä som torkat och spruckit under ett sekel av svenska vintrar.

Sedan har vi själva cylindrarna. Många gamla fastigheter har fortfarande enklare stiftcylindrar utan någon form av dyrkskydd. De går att öppna med ett spänne och en dyrkhake på under en minut om man har övat. Inte på film. På riktigt. Det finns hela hobbyforum där folk tävlar i att öppna just den här typen av lås.

Och så finns det en annan sak som sällan diskuteras: nyckelkontrollen. I en gammal bostadsrättsförening har nycklar till porten, källaren och vinden ofta gått i arv mellan hyresgäster, hantverkare och barnvakter i decennier. Ingen vet hur många kopior som finns. Ingen. Har du någonsin funderat på det när du låser cykelförrådet?

Dyrkning, bumpning och borrning – vad du faktiskt skyddar dig mot

Det är lätt att tänka på inbrott som något brutalt. Kofot, splittrat trä, glassplitter på hallmattan. Det händer, absolut. Men en växande del av intrången lämnar inga spår alls, och det är precis därför de är så otäcka.

Dyrkning handlar om att manipulera stiften i cylindern ett i taget tills låset vrids. Bumpning är en snabbare variant där man använder en specialfilad nyckel och slår lätt på den så att stiften hoppar upp i rätt läge under en bråkdels sekund. Det låter som magi. Det är fysik. Och på en äldre, sliten cylinder kan det gå förvånansvärt fort.

Sedan finns de grövre metoderna. Borrning genom cylindern. Cylinderdragning, där man skruvar in något i nyckelkanalen och helt enkelt drar ut hela cylindern med våld. En cylinder som sticker ut några millimeter från dörrbladet är i princip en inbjudan.

Faktum är att rätt cylinder och rätt montering stoppar de flesta av de här metoderna. Inte alla. Men tillräckligt många för att tjuven väljer grannens dörr i stället.

Så väljer du rätt låscylinder

Här blir det konkret. När du ska byta cylinder i en äldre dörr finns det några saker som verkligen spelar roll, och några som mest är marknadsföring.

Det första du ska titta på är om cylindern har ett patenterat nyckelsystem. Det betyder att nyckelämnena är skyddade och att kopior bara kan beställas via auktoriserade låssmeder mot legitimation eller nyckelkort. Ingen kan gå till en skomakare i ett köpcentrum och få en kopia gjord på fem minuter. För en bostadsrättsförening är det här ofta den enskilt viktigaste förbättringen.

Det andra är dyrkskyddet. Moderna högsäkerhetscylindrar använder specialformade stift, sidospärrar eller roterande skivor i stället för enkla stiftrader. System som ASSA Twin eller Abloys skivcylindrar är byggda för att göra klassisk dyrkning och bumpning extremt svår. Du känner skillnaden redan när du sätter i nyckeln. Den glider in tätare, med ett mjukt, nästan exakt motstånd.

Det tredje är borrskydd. Härdade stålinsatser i cylinderhuset gör att en vanlig borr bara glider eller bränns av. Kombinera det med en ordentlig cylinderring eller skyddsbricka som täcker cylinderns framsida, så att det inte finns något att greppa tag i.

Och titta efter certifiering. I Sverige är det SSF 3522 som gäller för låsenheter, och försäkringsbolagen bryr sig om vilken klass ditt lås håller. Ett godkänt lås kan bokstavligen avgöra om du får ersättning efter ett inbrott eller inte.

Kulturhistoria och modern säkerhet går faktiskt ihop

Här kommer den vanligaste invändningen jag hör. Men vi kan ju inte förstöra dörren!

Nej. Det ska du inte heller. Och vet du vad? Du behöver inte.

De flesta moderna cylindrar går att montera i befintliga lashus utan att man ingriper i dörrbladet. Skyddsbrickor och cylinderringar finns i mässing, patinerad mässing och mattkrom, så de smälter in mot gamla beslag. Jag har sett portdörrar på Östermalm från 1890-talet där den nya säkerhetscylindern är nästan omöjlig att upptäcka om man inte vet var man ska titta.

Om fastigheten är kulturmärkt kan det finnas regler för vad som får ändras på exteriören, särskilt entréportar mot gatan. Prata med föreningens styrelse och kolla gärna med stadsbyggnadskontoret innan du gör större ingrepp. Men ett cylinderbyte räknas i regel som underhåll, inte som en ombyggnad.

Det bästa av allt är att du ofta kan behålla den gamla charmen helt och hållet. Det tunga ljudet när dörren går igen. Doften av gammalt trä och metallpolish i trapphuset. Det enda som förändras är det du inte ser.

Glöm inte resten av dörren

En superdyr cylinder i en svag dörr är som att sätta ett kassaskåpslås på ett tältsläng. Kedjan är aldrig starkare än den svagaste länken.

Kolla slutblecket. Sitter det fast med två korta skruvar i gammalt, torrt trä? Då räcker det med en ordentlig spark. Ett förstärkt slutbleck med långa skruvar som går in i stommen gör enorm skillnad för en liten peng.

Kolla gångjärnssidan. Gamla dörrar saknar ofta bakkantsäkring, vilket betyder att man kan bända upp dörren från fel håll. Och kolla brevinkastet. Det finns verktyg som förs in genom brevlådan för att vrida om vredet från insidan. Ett enkelt brevinkastskydd löser det.

Det är sällan glamoröst. Men det är de här detaljerna som avgör.

När är det dags att ringa en låssmed i Stockholm?

Ärligt talat? Tidigare än de flesta tror.

Har du flyttat in i en äldre lägenhet och inte vet vem som haft nycklar innan dig, då är det dags. Har låset börjat kärva, eller måste du vicka nyckeln lite för att den ska gå runt, då är det slitage som också försämrar säkerheten. Och har föreningen inte gått igenom sitt låssystem på tjugo år är det hög tid att ta ett helhetsgrepp om porten, källaren, vinden och tvättstugan på en gång.

En erfaren låssmed i Stockholm har sett det mesta när det gäller gamla fastigheter. Krokiga karmar, märkliga lashus från tiden före standardmåtten, portar som renoverats i omgångar av fem olika hantverkare. Det är inte alltid ett standardjobb, och det är just därför det lönar sig att anlita någon som har gjort det förut i stället för att beställa en cylinder på nätet och hoppas att den passar.

Be om en genomgång på plats. En bra låssmed i Stockholm kommer inte bara att byta cylindern, utan titta på dörren som helhet och säga rakt ut var svagheterna finns. Ibland räcker det med en ny cylinder och en skyddsbricka. Ibland behövs mer.

Ett litet byte med stor effekt

Det finns något nästan paradoxalt med lås. Vi tänker på dem varje dag, flera gånger om dagen, men egentligen aldrig. Klick. Vrid. Ut genom porten.

Men den där lilla metallbiten i dörren är det enda som står mellan ditt hem och resten av stan. I ett gammalt hus med vacker historia förtjänar den lite mer uppmärksamhet än den brukar få.

Så nästa gång du låser upp, lyssna på ljudet. Känn efter hur nyckeln glider in. Och fråga dig själv: när byttes det här låset senast?

Vet du inte svaret, då vet du vad nästa steg är.

För mer information, besök: lassmedstockholm.nu

Digitala nycklar eller fysiska brickor: Vad passar bäst för kontoret i Stockholm?

Den eviga frågan på Stockholms kontor

Du har säkert varit där. Stående utanför entrén på Kungsgatan en regnig tisdag, rotandes i jackfickan efter den där lilla brickan som alltid försvinner precis när du behöver den. Eller kanske har du redan gått över till en app i telefonen – och så dog batteriet i hissen.

Valet av passersystem i Stockholm har blivit en het fråga för kontorsförvaltare, coworking-spaces och företag i alla storlekar. Och det handlar inte bara om teknik. Det handlar om vardagen. Om flödet. Om den där känslan när allt bara fungerar – eller inte.

Fysiska brickor: trygga, enkla och lite retro

Låt oss börja med det uppenbara. Fysiska brickor och nyckelttaggar har funnits i decennier. De fungerar. Punkt. Du håller brickan mot läsaren, det klickar, dörren öppnas. Ingen app att ladda ner, inget lösenord att glömma, ingen Bluetooth-koppling som krånglar.

För mindre kontor i exempelvis Vasastan eller Södermalm, där personalstyrkan är stabil och omsättningen låg, kan brickor vara helt perfekta. Kostnaden per enhet är minimal. Installationen är rättfram. Och den äldre kollegan som fortfarande kämpar med Teams-inloggningen? Hen klarar en bricka galant.

Men. Det finns nackdelar. Brickor tappas bort. Hela tiden. Snittkontoret i Stockholm byter ut mellan 10 och 15 procent av sina brickor varje år – och varje borttappad bricka är en potentiell säkerhetsrisk. Vem plockar upp den på tunnelbanan? Dessutom måste någon fysiskt programmera och avaktivera brickor, vilket tar tid och kräver administration.

Digitala nycklar: framtiden knackar på

Så har vi den digitala sidan. Mobilbaserade passersystem där din smartphone blir nyckeln. Du närmar dig dörren, telefonen kommunicerar via BLE eller NFC, och du är inne. Smidigt som att blippa kortet på SL, fast utan kortet.

Fördelarna? De är rejäla. Tappar någon sin telefon loggar de ut på distans – direkt. En ny medarbetare kan få tillgång till kontoret innan hen ens satt sin fot i Stockholm. Behörigheter ändras i realtid via en molnbaserad plattform. Och du får data. Riktigt användbar data om flöden, toppbelastning och vilka zoner som faktiskt används.

För företag med flexibla kontorsytor – tänk kontorshotell i Kista eller tech-hubbar på Söder – är det här en gamechanger. Gäster får tillfälliga digitala nycklar. Konsulter som jobbar tre dagar i veckan behöver aldrig hämta ut en fysisk bricka.

Men vet du vad? Det är inte helt friktionsfritt. Äldre telefoner kan sakna rätt teknik. Batteridöd är verklig. Och vissa medarbetare – helt legitimt – vill inte installera arbetsgivarens appar på sin privata telefon. Det måste man respektera.

Hybridlösningen som många Stockholmskontor landar i

Här kommer sanningen som sällan nämns i säljpresentationerna: de flesta moderna passersystem i Stockholm kombinerar båda alternativen. Du erbjuder digitala nycklar som förstaval och har fysiska brickor som backup. Enkelt. Pragmatiskt. Svenskt, om man så vill.

Jag har sett kontor i Hammarby Sjöstad där 80 procent av personalen kör med mobilen och resten nöjt blippar sin bricka. Det fungerar. Systemet bryr sig inte – det känner igen båda. Och den administrativa bördan minskar ändå drastiskt jämfört med ett rent bricksystem, eftersom majoriteten hanteras digitalt.

Vad ska du välja för just ditt kontor?

Det beror på. Jag vet, inte det sexigaste svaret. Men det stämmer. Ställ dig de här frågorna: Hur stor är personalstyrkan? Hur ofta roterar folk? Har ni besökare regelbundet? Hyr ni ut kontorsplatser? Och – kanske viktigast – vad har ni för budget, inte bara för installation utan för löpande drift?

Ett litet advokatkontor vid Stureplan med tio anställda som jobbat där i åtta år behöver inte en molnbaserad lösning med AI-driven besökshantering. En bricka och en bra låscylinder gör jobbet. Men ett snabbväxande SaaS-bolag i Slussen med 200 medarbetare, varav hälften jobbar hybrid? Där blir den digitala vägen nästan oundviklig.

Oavsett vilken riktning du lutar åt, se till att välja ett passersystem i Stockholm som kan växa med dig. Teknik förändras. Kontor förändras. Stockholms kontorslandskap förändras snabbare än de flesta inser – bara titta på hur Hagastaden och Slakthusområdet exploderar just nu.

Och det bästa av allt: du behöver inte bestämma dig för evigt. Moderna system är modulära. Börja med det som löser ditt problem idag, och bygg vidare därifrån.

Se mer info här: passersystemstockholm.se

Säkerhetstänk vid utformning av områdesskydd för offentliga verksamheter

Varför områdesskydd inte längre är en lyxfråga

Tänk dig en vanlig tisdag. Folk strömmar in genom entrén till kommunhuset, föräldrar lämnar barn på förskolan, patienter väntar utanför vårdcentralen. Allt känns normalt. Men under ytan finns en verklighet som vi inte kan blunda för längre – hotbilden mot offentliga verksamheter har förändrats. Radikalt.

Områdesskydd handlar inte om att bygga fästningar. Det handlar om att skapa trygga miljöer utan att offra den öppenhet som definierar vårt samhälle. Och det är precis där det blir knepigt. För hur skyddar du en plats som per definition ska vara tillgänglig för alla?

Jag har sett kommuner som sätter upp ett par pollare vid entrén och kallar det klart. Det räcker inte. Inte ens i närheten. Ett genomtänkt områdesskydd kräver en helhetssyn – från den yttersta perimetern hela vägen in till de mest känsliga utrymmena.

Hotbilden styr designen

Första steget? Förstå vad du faktiskt skyddar dig mot. En rättspsykiatrisk klinik har helt andra behov än ett bibliotek. Ett stadshus i en storstad möter andra risker än en glesbygdskommuns servicecenter. Det låter självklart, men du skulle bli förvånad över hur ofta man skippar den grundläggande riskanalysen.

Fordonsintrång. Obehörigt tillträde. Sabotage. Bombhot. Varje scenario kräver sin lösning. Och lösningarna måste samverka. Ett områdesskydd som stoppar en lastbil men låter vem som helst promenera in genom en olåst sidodörr – ja, det är ungefär lika effektivt som att låsa ytterdörren men lämna fönstret vidöppet.

Men vet du vad? Det handlar inte bara om de spektakulära hoten. Vardaglig skadegörelse, klotter, stölder av utrustning – allt detta kostar samhället enorma summor varje år. Ett bra områdesskydd adresserar hela spektrumet, från det banala till det extrema.

Zontänkande – grunden i allt

Professionella säkerhetskonsulter pratar ofta om zoner. Yttre zon, mellanzon, inre zon. Det är ingen slump. Principen bygger på att skapa successiva barriärer som fördröjer, detekterar och i slutändan hindrar obehöriga.

Den yttre zonen börjar redan vid fastighetsgränsen. Här pratar vi om staket, bommar, naturliga barriärer som planteringar och nivåskillnader, samt kameraövervakning. Syftet är att markera gränsen tydligt – ”här börjar vår verksamhet” – och att ge tid för reaktion om någon försöker ta sig in obehörigt.

Mellanzonen omfattar området mellan fastighetsgränsen och byggnaden. Parkeringsplatser, gångvägar, uteserveringar. Det är här som genomtänkt belysning, siktlinjer och smarta materialval gör enorm skillnad. En öppen yta utan gömställen avskräcker. Buskage tätt intill fasaden gör det motsatta.

Den inre zonen? Det är själva byggnaden. Passersystem, skalskydd, låsning, larm. Men det är en annan artikel.

Estetik kontra säkerhet – den eviga konflikten

Här kommer vi till kärnan i utmaningen. Ingen vill att kommunhuset ska se ut som en bunker. Och det ska det inte behöva göra.

Modern säkerhetsdesign har kommit otroligt långt. Pollare kan utformas som eleganta gatumöbler. Betongbarriärer kan kläs i trä eller integreras i planteringar. Staket kan designas så att de smälter in i arkitekturen snarare än sticker ut som ett ont finger.

Jag besökte en nyrenoverad domstolsbyggnad förra året där områdesskyddet var så snyggt integrerat att de flesta besökare inte ens la märke till det. Sittbänkar i betong som i praktiken var fordonshinder. Blomkrukor strategiskt placerade för att bryta körstråk. Diskreta kameror dolda i fasadelement. Det gick att göra rätt – men det krävde att säkerhetskonsulten satt med vid ritbordet från dag ett. Inte som en eftertanke.

Och det bästa av allt – besökarna upplevde platsen som inbjudande. Inte hotfull. Det är skillnaden mellan bra och dålig säkerhetsdesign.

Teknikens roll – men inte hela lösningen

Sensorer, AI-driven videoanalys, automatiska pollare, drönardetektion. Tekniken utvecklas i rasande fart. Och ja, den kan göra enormt mycket för att stärka ett områdesskydd.

Men teknik utan organisation är bara dyra prylar. Vem reagerar när larmet går? Hur snabbt? Finns det en tydlig incidentplan? Övas den regelbundet? Jag har sett anläggningar med kamerasystem för miljoner där ingen faktiskt tittar på bilderna i realtid. Det är som att ha en brandvarnare utan batteri.

Det mänskliga elementet går aldrig att automatisera bort helt. Väktare, receptionsbemannad entré, utbildad personal som vet hur de ska agera vid avvikelser – allt detta är minst lika viktigt som den fysiska infrastrukturen. Ofta viktigare.

Regelverket du måste ha koll på

Offentliga verksamheter verkar i ett komplext regelverk. Kameraövervakning kräver tillstånd eller åtminstone en intresseavvägning enligt GDPR. Tillgänglighetskrav enligt Boverkets föreskrifter innebär att barriärer inte får hindra personer med funktionsnedsättning. Arbetsmiljölagen ställer krav på personalens säkerhet.

Och så har vi det politiska. Förtroendevalda vill inte att medborgarna ska uppleva hinder när de besöker sin kommun. Det är en demokratifråga. Så varje åtgärd måste balanseras mot öppenhet och tillgänglighet.

Faktum är att de bästa lösningarna ofta uppstår just i den spänningen. När du tvingas vara kreativ. När du inte kan ta den enkla vägen och bara ställa ut betongblock överallt.

Börja rätt – inte om

Ska jag vara brutalt ärlig? De flesta offentliga verksamheter har ett reaktivt förhållningssätt till säkerhet. Något händer, sedan agerar man. Det är mänskligt. Men det är också dyrt och ineffektivt.

Ett proaktivt säkerhetstänk börjar med en ordentlig riskanalys. Involvera säkerhetsexperter tidigt i planprocessen. Tänk områdesskydd redan i detaljplanen, inte när byggnaden står klar. Budgetera för underhåll och uppgradering – för hotbilden förändras, och det måste skyddet också göra.

Och framför allt: se områdesskydd som en investering i trygghet, inte som en kostnad. För den dagen något händer – och du har gjort ditt jobb – då är varje krona värd sin vikt i guld.

Det handlar om människor. Om deras rätt att känna sig trygga när de besöker sin vårdcentral, sitt barns skola, sin kommun. Det är inte en teknisk fråga. Det är en samhällsfråga.

Läs mer här: anfrafences.se

Kombinera trygga dörrlås med smart teknik i hemmet

Smarta dörrlås med modern teknik ger hemmet större trygghet. De ger dessutom enkel åtkomst med kod, bricka och fingeravtrycksläsare. Intresserad? Läs mer här.

Elektroniska dörrlås förändrar upplevelsen av att låsa upp och låsa hemma. Säkerhet kombineras med bekvämlighet när nycklar ersätts av kod, fingeravtrycksläsare eller nyckelbrickor. Flera moderna modeller har både touchpanel och fysiska knappar för att fungera i olika ljus- och väderförhållanden. Ett modernt dörrlås kan dessutom kompletteras med mekanisk nyckel för reservöppning, vilket ger extra trygghet vid strömavbrott eller urladdade batterier.

Genom trådlös uppkoppling till smarta hemsystem skapas kontroll över dörren även på distans. Dörrlås kan integreras med larm, kameror och belysning så att hemmet reagerar automatiskt när någon kommer eller går. Tillfälliga koder gör det möjligt att släppa in hantverkare eller gäster utan att lämna ut fysiska nycklar samtidigt som loggar över låsöppningar ger överblick över vem som kommit och när det skett.

Moderna dörrlås har flera smarta funktioner

När man väljer dörrlås bör man ta hänsyn till både utseende och funktion. Många föredrar diskret design i svart eller metall som harmonierar med ytterdörrens stil. Samtidigt ställs höga krav på tålighet mot nordiskt klimat, med regn, kyla och växlande temperaturer. Kvalitetslås är testade för att klara detta under lång tid utan att kompromissa med säkerhet eller användarvänlighet.

Vardagen förenklas när ett dörrlås kan anpassas efter hushållets olika behov. Barn får egen kod, återkommande besökare kan få en nyckelbricka och familjemedlemmar kan använda fingeravtryck. Flexibilitet uppnås när systemet tillåter flera metoder i samma lås. För den som vill ta steget in i ett mer uppkopplat hem ger integration med wifi-moduler och appar möjlighet att styra dörrlåset, se status och administrera behörigheter direkt i mobilen.

Läs mer information här: nimly.se/

Företagslarm – vanliga frågor 

Dags att skapa en större säkerhet på arbetsplatsen? Fler och fler företag har börjat inse att man inte har det skydd som krävs för att dels erbjuda en säker arbetsmiljö för sina anställda – och dels för att skydda den utrustning och de materiella värden som finns inom verksamheten. Därför är också företagslarm idag en storsäljare. 

Att investera i företagslarm gör att man som företag kan slappna av och undvika att drabbas av olika brott – skadegörelse, inbrott, rån exempelvis. Eller? Ja, och nej. Det man bör vara medveten om är att företagslarm kommer i olika modeller och varianter – och att man också, i och med detta, kan vaggas in i en falsk trygghet. 

Välj ett företagslarm som passar er 

Det larm som fungerar för ett företag kan vara hopplöst för ett annat. Allt bygger på vilka behov man har, hur riskerna ser ut samt hur lokalerna och miljön är. Det går att skräddarsy lösningar genom att välja rätt partner för företagslarm och det är definitivt värt att betala några kronor extra för en lösning som fullt ut är anpassad för den egna verksamhetens unika behov. 

Här nedan tänkte vi svara på några vanliga frågor om företagslarm och genom detta ge dig ytterligare lite kunskaper i ämnet. 

Hur ser ett företagslarm ut? 

Det handlar om system där man kan implementera allt från kameror, passersystem, larm och andra detaljer i en helhet. Man kan skala upp – och man kan skala ner – helt beroende på behov. Det räcker sällan med att bara ha ett tjutande larm. Idag så krävs det mer än så.

Vilket företag ska vi välja för företagslarm? 

Viktigt är att man väljer en erfaren partner som kan anpassa en lösning för era unika behov. En riskbedömning ska ske, en kontroll av svaga punkter i lokalerna är ett måste – och likaså att ni som företag får en möjlighet att informera om vilka problem och reella hot som finns och vad ni vill uppnå med att skaffa ett företagslarm. Kort sagt: ta er tid att jämföra företagen i branschen innan. 

Kan man använda företagslarm oavsett bransch?

Ja, som sagt: man kan alltid anpassa lösningar efter kundens behov. Det finns företagslarm för butiker, för lagerverksamheter, för kontor och för exempelvis temporära byggarbetsplatser. Oavsett bransch så finns en lösning! 

Brandskyddsutbildning för företag och verksamheter

Jobbar du i en verksamhet eller på ett företag med flera människor, så kan det ligga i ditt intresse att ta med dig kollegorna på en brandskyddsutbildning.

Det går inte att skydda sig från allt som kan hända i livet. Livet är oförutsägbart och vi vet inte vad som ska hända. Men med kunskap och erfarenhet, så får man fler chanser att faktiskt göra en skillnad. Ett tillfälle då man verkligen kan göra skillnad är vid en brand. Då är det dessutom otroligt viktigt att man kan agera och vet hur man ska göra.

För en brand tar inte hänsyn till något, vare sig byggnader och föremål eller människor. Den slukar allt i sin väg. Med kunskap om hur man kan släcka en brand, eller ännu bättre, hur man minskar risken för att det ska börja brinna, så har man livsviktig information som verkligen kan göra skillnad. Därför är det otroligt viktigt att man skaffar sig den kunskapen.

Brandskyddsutbildning på bara några timmar

Det är viktigt att alla har kunskap om bränder och hur man ska agera. Det är särskilt viktigt det hos företag och verksamheter där många människor är samlade. Det kan vara enkelt att tro att det inte finns tid över till att skaffa sig den kunskapen, men alla kan ta sig tid att gå en brandskyddsutbildning. Framförallt när den är så pass viktig och faktiskt kan rädda ens eget och andras liv.

På bara cirka fyra timmar kan man få den information som behövs för att kunna rädda liv. Då får man lära sig hur man kan släcka en brand och även träna med en brandsläckare och brandfilt. Man får lära sig var man ska ha brandskyddet placerat för att snabbt och enkelt komma åt det. Det gör att det blir lite tryggare för alla på platsen.